Land: Skottland (Highland)
Betyg: 84/100
Pris: ca 600 SEK vid inköpet
Alkoholhalt: 56,3 %
Glengoyne – Manzanilla-sherry med en annan karaktär
Glengoyne är ett av de destillerier som verkligen ligger på gränsen mellan Highlands och Lowlands. Destilleriet ligger ungefär 25 kilometer norr om Glasgow och brukar beskrivas som det sydligaste destilleriet i det skotska höglandet. Namnet Glengoyne betyder ungefär ”de vilda gässens dalgång”, och här har man tillverkat whisky sedan 1833.
En lite rolig detalj är att själva destilleriet ligger i Highlands, medan whiskyn faktiskt lagras på andra sidan gränsen, i Lowlands. Det betyder alltså att spriten produceras i Highlands men mognar i Lowlands. Glengoyne är dessutom känt för sin relativt långsamma destillering, vilket är en viktig del av destilleriets filosofi och bidrar till den karaktär man vill få fram i whiskyn.
Dagens whisky är särskilt intressant eftersom den har fått påverkan från Manzanilla-sherryfat. Manzanilla skiljer sig en del från exempelvis Oloroso. Oloroso brukar ge en fylligare, mörkare och ofta sötare karaktär, medan Manzanilla är torrare och friskare. Därför var jag lite nyfiken på hur tydligt den skillnaden skulle märkas i glaset.
På doften känner jag direkt igen den klassiska sherrykaraktären. Det finns en tydlig fruktighet och en torr ton som gör att jag förväntar mig något lite annorlunda jämfört med en whisky som uteslutande har lagrats på Oloroso-fat.
Men faktum är att skillnaden inte är riktigt så dramatisk som jag först hade trott.
Whiskyn doftar fortfarande väldigt mycket som en klassiskt sherrylagrad whisky. Manzanilla-fatens torrare karaktär finns där, men den är inte så dominant att whiskyn känns helt annorlunda. Det är snarare en subtil skillnad som man kanske uppskattar mer ju längre man sitter med glaset.
När jag smakar hittar jag framför allt svarta vinbär och russin. Russinen ger en tydlig koppling till sherryfaten, medan de svarta vinbären bidrar med en friskare och lite syrligare fruktighet. Kombinationen fungerar riktigt bra och ger whiskyn en trevlig balans mellan sötma och fruktighet.
Det här är överlag en väldigt trevlig whisky. Men den blir faktiskt ännu bättre med lite vatten.
Jag tillsätter bara en eller två droppar, och det gör mer skillnad än jag hade väntat mig. Plötsligt börjar nya smaker dyka upp och whiskyn öppnar sig på ett helt annat sätt. Det är ett bra exempel på varför jag tycker att det kan vara värt att experimentera lite med vatten även när whiskyn redan är god som den är.
Det fina här är att det inte behövs mycket. Några droppar räcker för att förändra upplevelsen och plocka fram nyanser som jag inte riktigt hittade från början.
Glengoyne visar återigen att sherryfatslagrad whisky inte behöver vara tung och söt för att vara intressant. Manzanilla-faten ger en lite torrare och friskare känsla, samtidigt som de klassiska tonerna av torkad frukt och sherry fortfarande finns kvar.
En mycket trevlig whisky som blir ännu mer intressant med några droppar vatten. Ett bra exempel på hur en annan typ av sherryfat kan ge en välbekant whiskyprofil en ny dimension.